Hur saker blev som det blev
Jag har länge velat packa en väska och fara ut i världen. En helt vanlig lördagkväll med en middag på thai slutade med att jag och Elin bestämde oss för att göra precis det, packa en väska, boka en enkelbiljett o bara dra.
Det var bra, ända tills vi var påväg. Jag hann redan börja sakna våren som jag knappt hunnit njuta av, min pojkvän fjantig som jag är, började ångra att jag skulle missa dop o födelsedag.
Har försökt varenda dag att njuta av resan och tänka på mig själv istället för allt där hemma, men jag längtar hem för mycket. Har haft supermysiga dagar här i Dubai med en grym reskamrat, tyvärr klarar jag inte av att slutföra den som planerat. Jag har en enorm ångest över att jag sviker o inte gör som vi tänkt. Men jag tror inte att resan skulle bli bra ifall jag bara följde med för någon annans skull. Så imorgon far jag hem. För min egen skull.